Sjukhets
Hela den här veckan har jag haft en bråkig mage, men har ändå känt mig tvungen att gå till jobbet - det fungerar nämligen så här att du motar bort symptomen med medicin och jobbar fast du är sjuk. Igår fick jag nog och gjorde klart för mina kollegor att om jag inte kände mig bättre nu på morgonen skulle jag åka till doktorn istället för jobbet. Som jag misstänkte var magen fortfarande i uppror på morgonen och jag fick åka till ett Urgent care center eftersom jag inte har någon egen husläkare än (den jag träffade när jag behövde friskhetsintyg till jobbet täcks inte av min sjukförsäkring och kan bli hemskt mycket dyrare än det måste). Tack vare att jag betalar ca 80 dollar i månaden för min sjukförsäkring behövde jag "bara" betala 28 dollar för läkarbesöket (spara pengar!?). Den snälla läkaren skrev ett intyg till jobbet och rådde mig att inte åka dit idag i fall att det som plågar mig är smittsamt, sedan skrev hon ett recept på medicin mot illamående och önskade mig en bra dag och att jag kryar på mig (något som jag hittills bara hört från en arbetskompis - chefen vill bara veta om/när jag kommer till jobbet).
Ja, jag är bitter. Det är så hjärtlöst!
Hur som helst meddelade jag chefen att jag blir hemma åtminstone till måndag och mailade henne ett foto på mitt läkarintyg så att hon tror på vad jag säger. Efter det körde jag till apoteket och lämnade in mitt recept varpå de frågade mig när jag vill hämta upp det... Ja, så fort som möjligt vore ju fint med tanke på att det är nu jag är sjuk och i behov av medicinen. Jag fick uppge försäkringsinformation och sedan sätta mig ned och vänta - som tur var hade jag en bok med mig i väskan. Jag vet ju hur det fungerar i väntrum! Tio minuter senare ropades mitt namn upp och jag fick en papperspåse i vilken det låg en liten pillerburk med exakt tio tabletter. För detta betalade jag ungefär tvåhundra kronor.
Hur kommer det sig att medicinen inte kom i en kartong? Det känns nästan som lösgodis, fast sådär gammaldags att en talar om för butiksbiträdet vad en önskar för karameller i struten. Och varför i en hemlighetsfull papperspåse?