Ett dagsverke
Dagarna rullar på och det är redan juni! Nu har jag varit här i två månader, och på något konsigt vis känns det både som att jag varit här länge och som att det bara var häromdagen jag kom hit. Har ni känt så någon gång?
Vad gör jag om dagarna då? Jo, jag kliver upp när David åker till jobbet vid 7:30 för då har inte solen hunnit så högt på himlen vilket passar perfekt för min morgonpromenad. Det är väldigt backigt här så det känns i benen när jag hållit igång ett tag. Eftersom jag fortfarande inte fått något arbetstillstånd men blir galen av att inte känna mig nyttig försöker jag hitta på saker att göra hemmavid, som att städa, tvätta, klippa gräs - sådana där husfruliga saker. Idag var jag ute på altanen och betsade den i nära två timmar, och det känns fint att se resultat av slitet. Hundarna får också en hel del av min tid, för jag tycker det är roligt och för att det känns lämpligt att även de förstår lite svenska. David tycker att jag skämmer bort dem med all uppmärksamhet de får, men det tycker inte hundarna. Jag har mängder med olästa böcker här så jag brukar försöka klämma in ett kapitel eller två om dagen, men om jag inte känner för det så har jag spel att spela och papper att fylla med färg och linjer. Det känns också lämpligt att klämma in lite kompetensutveckling inför framtida jobbmöjligheter, så jag pluggar både spanska och trafikteori (någon gång måste jag nämligen skaffa amerikanskt körkort).
